Din varukorg är tom.

Urfolk drabbas fortfarande hårdast

9 augusti 2017

Den nionde augusti är den Internationella urfolksdagen och det har gått mer än tio år sedan FN antog deklarationen om urfolks rättigheter 2007. I Guatemala och världen över kämpar urfolk fortfarande för att försvara sina rättigheter.

I Guatemala där IM arbetar finns 22 olika mayagrupper, Garífunas och Xinkafolket. Den ekonomiska, sociala och politiska makten i landet är koncentrerad till den vita ”ladino” eller ”mestizo” befolkningen. Som en konsekvens av den strukturella rasismen och diskrimineringen av landets urfolk finns en tydlig koppling mellan ojämlikhet och etnicitet. Majoriteten av de som lever i fattigdom tillhör urfolken och varken utbildningen eller sjukvård finns tillgängligt på alla språk utan endast på spanska. Urfolken kämpar för rätten till sin mark och för att försvara naturen och ”Moder Jord” i ett land där företag exploaterar naturresurser vilket får förödande konsekvenser för befolkningen. Miljö- och människorättsförsvararna förföljs, kriminaliseras, hotas och mördas.

Mayaväverskor driver en kamp för den intellektuella äganderätten till de textiler och designer som väverskor skapat i århundraden. Deras textiler, design och vävtekniker har en viktig betydelse för identiteten och kulturen. I februari 2017 presenterade 30 olika organisationer av Mayaväverskor ett gemensamt lagförslag för att garantera den intellektuella äganderätten. I år behandlades också ett lagförslag om att erkänna urfolkens rättsystem men förslaget drogs tillbaka av urfolksledarna när det blev tydligt hur motståndet mot förslaget bromsade upp processen att genomföra viktiga förändringar i rättssystemet. 

IM i Guatemala stöder bland annat Maya-väverskor och verkar för urfolkskvinnors ekonomiska egenmakt och för deras ökade politiska deltagande.

Debora Chox och Diana Perechu från Nahualá, Guatemala är två unga kvinnor som just nu deltar i en kurs om genus och jämställdhet med IMs partnerorganisation COINDI.

– Vi lever i en machokultur, men jag diskrimineras inte bara för att jag är tjej utan också för min hudfärg och för kläderna jag bär, säger Diana som bär en traditionell mayaklädsel från Nauhalá. Hon är 20 år och jobbar som grundskolelärare.

Både Debora och Diana ser det som ett stort problem att det finns en begränsad representation av urfolk och kvinnor inom politiken.

– Min dröm är att en urfolkskvinna blir president en dag, säger Debora.

Den strukturella rasismen i Guatemala har tagit extrema uttryck. Under den väpnade konflikten 1960-1996 massakrerades urfolksbyar systematisk. Kvinnor och barn utsattes för sexuella övergrepp och det skedde ett folkmord på Mayafolken där över 200 000 mördades och 60 000 är fortfarande försvunna. De senaste åren har dock flera av de brott som begicks under konflikten lett till fällande domar, vilket är ett stort framsteg.

Debora Chox och Diana Perechu från Nahualá, Guatemala deltar i en kurs om genus och jämställdhet med IMs partnerorganisation COINDI. Foto: Isadora Bennet / IM