Handlingskraft

Handlingskraft

Berättelser om kvinnors kamp för ökad självständighet och makt över sin framtid

Indien

 

Fördjupning

Indien

Indien ligger i Sydasien och gränsar till Pakistan, Kina (Tibet), Nepal, Bhutan, Burma och Bangladesh. Ungefär hälften av Indiens befolkning jobbar inom jordbruk och landet är förhållandevis mineralrikt. De senaste årens ekonomiska utveckling har lett till att Indien fått en växande medelklass, dock har inte hela befolkningen fått det bättre och klyftorna mellan människor har ökat. Arbetslösheten är officiellt låg men mörkertalet anses vara stort och det förekommer barnarbete. En tredjedel av befolkningen lever i fattigdom.
 
Indien är världens största demokrati men det politiska läget ser olika ut beroende på region. Även om landet anses ha en hög grad av frihet och mänskliga rättigheter generellt respekteras, är landet så pass stort att det är svårt att bedöma det faktiska läget. Utöver ekonomiska klyftor finns ett kastsystem som delar in människor i olika grupper med olika värden i samhället. Kastsystemet är inte officiellt erkänt men styr sociala relationer och människors olika förutsättningar för utveckling.
 
Huvudstad: New Delhi
Befolkning: 1,3 miljarder (2015)
Språk: Den indiska grundlagen erkänner officiellt 23 språk varav hindi är det mest talade
Läs- och skrivkunnighet: 71,2 procent (60,6 % för kvinnor, 81,3 % för män) (2015)
Förväntad livslängd: 68,5 år (69,8 år för kvinnor, 67,3 år för män) (2016)
Urbanisering: 32,7 procent av befolkningen bor i städer (2015)
 
Map of India

IM i Sydasien

IM började arbeta i Sydasien på 1960-talet och finns idag i Indien och Nepal där arbetet utgår från regionkontoret i Katmandu, Nepals huvudstad. Arbetet började i just Nepal där IM stöttade tibetaner som flytt det av Kina kontrollerade Tibet. IM stödjer fortfarande tibetaner i norra Indien och i Nepal så att de ska kunna utkräva sina rättigheter trots deras utsatta situation. Utöver arbetet med tibetaner fokuserar IMs verksamheter i regionen på försörjning och utbildning för kvinnor och barn, samt Fair Trade.
 
Lokala partnerorganisationer arbetar aktivt med att lyfta fler kvinnor ur fattigdom och på så sätt ta samhället framåt. Traditionella könsroller håller kvinnorna kvar i hemmet och många gånger har de svårt att få göra egna val. Precis som i många andra delar av världen föredras söner och döttrar prioriteras inte på samma sätt. Det kan innebära att flickor tidigare tvingas hoppa av skolan för att hjälpa till hemma eller riskerar att bli bortgifta vid en tidig ålder. Genom att satsa på kvinnors självhjälpsgrupper och försörjning hoppas IM bryta dessa mönster. Ekonomisk trygghet för familjer ökar möjligheterna för barn att stanna i skolan och kvinnors egenmakt stärks med en egen inkomst.
 
IMs arbete med Fair Trade är stort i regionen där IM samarbetar med ungefär tre nätverk och 50 producenter. Ett av dessa nätverk i Indien är paraplyorganisationen MESH som främst arbetar med människor med funktionsnedsättning och människor med lepra.
 

MESH

IMs partnerorganisation MESH (Maximising Employment to Serve the Handicapped) är en indisk paraplyorganisation inom Fair Trade som arbetar med personer med funktionsnedsättning och personer med lepra. IM har arbetat med MESH sedan 1990-talet, först med handel av varor och sedan tio år tillbaka främst med projektstöd för att stärka deras producenter.
 
Att MESH arbetar med Fair Trade innebär att alla led i produktionskedjan eftersträvar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, även för de producenter de samarbetar med. Under rättvisa förhållanden köper MESH in varor från producenter över hela Indien för att sedan sälja dessa vidare. De erbjuder även kontinuerligt stöd och utbildningar. Detta hjälper små producenter att nå ut till fler och öka sin försäljning. Det hjälper dem även att vara en del av Fair Trade globalt, som annars kan vara svårt för en liten producent. Exempelvis säljs flera av deras produkter i IMs Fair Trade-butiker runtom i Sverige.
 
Att MESH fokuserar på personer med funktionsnedsättning och personer med lepra gör att människor som traditionellt varit exkluderade från samhället nu kan bli självförsörjande och skapa trygghet för framtiden. Ekonomisk trygghet kan även bidra till att man enklare kan delta i andra sammanhang och därigenom öka förutsättningarna för social acceptans av samhället. 
 
MESH är medlem i både WFTO (World Fair Trade Organization) och i Fair Trade Forum India.
 

Filmen

Filmen belyser vikten av ekonomisk trygghet för personer med funktionsnedsättning och personer med lepra och är ett exempel på hur Fair Trade kan skapa den möjligheten. Lepra var vanligt i Indien fram till 2000-talet och även om betydligt färre drabbas idag så lever många med konsekvenserna av att inte ha fått vård i tid. Leprasjuka personer exkluderades från samhället och det gjorde att personer drog sig för att söka vård i tid. Det gav konsekvenser för människornas möjligheter till ekonomisk och social trygghet. För att slippa omgivningens diskriminering bildade lepradrabbade egna byar, så kallade leprakolonier, runt om i landet och tillsammans kunde de där skapa sig en trygg tillvaro att bygga sin framtid i. Situationen ser idag bättre ut, men stigmatiseringen av leprasjuka finns kvar och det gör även flera av kolonierna.
 
Narala Amaravathi, filmens huvudperson, fick lepra som ung och på grund av stigmat sjukdomen innebar giftes hon bort med en man som också hade lepra. Ingen av dem ansågs kunna gifta sig med någon utan lepra. Narala bor i Bethany Leprosy Colony, en koloni skapad av personer med lepra och deras familjemedlemmar. Idag tillhör Narala de äldre i kolonin och arbetar inte lika mycket längre, men hon är med i en kvinnogrupp som tillsammans väver produkter vilka säljs via MESH. Eftersom MESH är en Fair Trade-organisation arbetar kvinnorna under rättvisa arbetsförhållanden och får kunskap i hur hållbar konsumtion går till. Kvinnorna delar på inkomsterna och använder sina intäkter till att tillsammans ta lån för enskilda eller gemensamma investeringar. 
 
I en scen pratar kvinnorna om vilken skillnad den egna inkomsten gjort för deras familjer och för deras egenmakt. Självförsörjning har gjort att de själva kan hushålla med pengar hemma, vilket de anser vara nödvändigt då deras män känner mindre ansvar för hela familjens välbefinnande. Kvinnors självförsörjning har dock resulterat i konflikter mellan könen. I en filmscen uppstår en situation då en kvinna hamnar i bråk med sin man över sin inkomst. Det finns en stark solidaritet inom kvinnogrupperna där de diskuterar sådana situationer tillsammans. De pratar om jämställdhet och att det är nya tider nu när kvinnor också kan vara självständiga. Tillsammans ger de den utsatta kvinnan råd om hur hon kan lösa konflikten med sin man. Samtalet leds delvis av Narala och det framgår att hon har en ledarroll och att de andra kvinnorna lyssnar på henne.
 
Filmen lyfter kvinnors ökade egenmakt, men hela kolonin har stärkts genom möjligheterna som bland annat Fair Trade skapat för självförsörjning. Narala säger: ”Through Fair Trade we have come to understand that whatever work or business we do we should all share equally. Girls and boys are equal”.
 

Diskussionsfrågor till filmen om Indien

Hur kan Fair Trade påverka jämställdheten? De 10 diskussionsfrågorna är baserade på filmen om Narala Amaravathi och kopplar kontexten till de globala hållbarhetsmålen.
 
1. Innan du såg filmen, vad var din bild av Indien? Överensstämmer den bilden med filmen? Varför? Varför inte?
 
2. Narala berättar att lepra i Indien brukade kallas för ”the big disease” och som drabbad blev man ofta exkluderad från samhället. Fristäder för personer med lepra började bildas för att undkomma samhällets diskriminering. Bethany Leprosy Colony är en sådan fristad som bland annat gett många möjlighet att bilda egna familjer under trygga förhållanden.  Diskutera vad som kan få ett samhälle att utesluta vissa människor. Varför blev leprasjuka i Indien uteslutna istället för få sjukvård?
 
3. Narala fick lepra som ung och hon berättar att hon vid 13 års ålder blev bortgift med en lepradrabbad man. Äktenskapet arrangerades av Naralas läkare eftersom varken Narala eller hennes blivande man skulle kunna gifta sig med någon utan lepra. Det var en tuff situation för Narala, precis som för andra i liknande situationer. Diskutera vilka utmaningar som Narala överkommit sedan dess för att komma dit hon är idag. Hur har hon tacklat dem?
 
4. På grund av stigmat som lepra innebär är det svårt för drabbade att hitta jobb. Narala berättar att hennes man försörjde sig genom att tigga, men att hon lyckats skapa sig en egen inkomst tack vare Fair Trade och vävning i Bethany Leprosy Colony. Diskutera vad ni vet om Fair Trade. Hur kan ekonomisk trygghet bidra till även en höjd social status?
 
5. World Fair Trade Organization (WFTO) utgår från 10 Fair Trade-principer och tar ansvar för hela produktionskedjan (produkt, anställda, organisation/företag mm). Fair Trade har spelat stor roll för kolonier så som Bethany Leprosy Colony. Diskutera på vilka sätt ni tror att Fair Trade spelat roll för kolonierna.
 
6. Fair Trade-organisationen MESH (Maximising Employment to serve the Handicapped) är den paraplyorganisation som kvinnorna är anslutna till och MESH hjälper till med kontakten med internationella Fair Trade-återförsäljare, marknadsföring och utbildning. Diskutera varför det här upplägget är nödvändigt för en liten aktör såsom kvinnornas produktion.
 
7. Det femte globala hållbarhetsmålet handlar om jämställdhet och att stärka kvinnors och flickors egenmakt. Att uppnå jämställdhet återfinns även inom Fair Trade-principerna. Narala berättar hur Fair Trade lett till att kvinnorna i hennes grupp nu fått en lön och är mindre beroende av sina män. Diskutera hur Fair Trade och kvinnors egenmakt är sammankopplade.
 
8. I Naralas kvinnogrupp samlas de och erbjuder varandra råd, samhörighet och möjlighet till att ta gemensamma lån. Under en träff, i samband med att de tillsammans tagit ett lån, säger kvinnan som är ansvarig för banklånet: ”If something goes wrong with this, I’m the first to be screwed!” Diskutera vad som krävs för att en sådan här grupp ska kunna bildas. Hur skapar man den tilliten för varandra och ser allas fördel med samarbetet?
 
9. I kvinnogruppen har de kommit fram till att kvinnorna ska behålla pengarna själva och inte ge dem till männen i och med risken att deras män spenderar pengarna på sådant som inte gynnar hushållet. De pratar om att kvinnor och män idag är jämställda men att en del problem kvarstår. Diskutera hur ni tror att männen resonerar i de här frågorna. Varför är vissa män så motsträviga till kvinnors självförsörjning?
 
10. Narala är en stark förändringsagent och en förebild för många i sin omgivning. Hur skulle ni beskriva henne för andra ni möter?
 

Fair Trade

Fair Trade, alltså rättvis handel, innebär att ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar tas för hela produktionskedjan av en produkt. Det innebär goda, jämställda arbetsförhållanden och garanterar producenterna rättvisa löner. Fair Trade motverkar fattigdom, globala ekonomiska kriser och klimatförändringar, samt garanterar att produktionen inte använder barnarbete. Genom långsiktiga handelsförbindelser som bygger på solidaritet och rättvisa skapas hållbarhet och trygghet för producenterna.
 
Fair Trade-organisationer samverkar genom det globala nätverket World Fair Trade Organisations (WFTO). Ett medlemskap i WFTO inger trovärdighet världen över då nätverket sträcker sig över 70 länder. Nyligen lanserade WFTO även en produktmärkning som ska kunna användas av organisationer som är medlemmar och uppfyller Fair Trade-kraven.
 
IM Fair Trade har varit medlem i WFTO sedan 2009 och arbetar utifrån de 10 Fair Trade-principerna. I Sverige har IM Fair Trade egna butiker där bara Fair Trade-produkter säljs. Alla produkterna i butikerna har tillverkats i enlighet med de 10 rådande principerna för Fair Trade. I butikerna kan man även hitta produkter med Fair Trade-märkningen som är en renodlad produktmärkning för i huvudsak produkter med kortare förädlingskedja till exempel råvaror. Fair Trade-märkningen garanterar att ett rättvist pris betalats till producenten genom ett minimipris och en så kallad Fair Trade-premie.
 
Bilden ovan visar de 10 Fair Trade-principerna som WFTO arbetar utifrån. De handlar om jämställdhet, ekonomisk trygghet, produktionssäkerhet och en övergripande syn på hållbarhet.
 
Bilden ovan visar Fair Trade-symbolen för produktmärkningar (t.v.) och WFTO-symbolen för organisationsmärkningar (t.h.)
 

Så här arbetar IM!

Rättighetsbaserat arbete

Theory Of Change

Hur väljer vi partnerorganisationer